Cusco och lite bilder

Har spenderat ett par dagar i Cusco och trivs väldigt bra. Som vanligt skiner solen varje dag och det finns massa fint att titta på. Idag har Jenny och jag varit på Free Walking Tour. Det var första gången jag gjorde en sån och gillade det verkligen. Vi fick se stora delar av stadskärnan samt lite hantverk, några lamor och en helt fantastisk utsikt över staden. Cusco är en väldigt turistig stad. Till största delen beror det på att det är  här alla som ska till Machu Picchu utgår från. Det är också anledningen till att vi är här. Imorgon ska vi nämligen börja vandra inkaleden. Ser fram emot det med skräckblandad förtjusning. Enligt ryktet är det en jättefin led men ganska krävande att vandra. Vi får se hur det går. Det är beräknat att det ska ta fyra dagar så nu blir det tyst här på bloggen över helgen.

Så länge får ni några bilder från de senaste dagarna att njuta av.

<<Leker bland sanddynorna

Nasca 

Guiden Jensen visar oss runt bland akvedukterna

Två mumier i en grav 

Godmorgon Peru! 

Godnatt Peru! 

Emma spanar efter kondorer i Colca Canyon 

Dags att börja vandra

It's a long way down

Nere på botten av Colca

Och så upp igen

Vilar lite 

Titta på molnen

Terasser för majsodling

Äntligen uppe!

Emma och jag på en roof top bar i 

Arequipa

Måndag 24/11 kl 12.30

Är på väg från Arequipa mot Cusco. Inatt ska vi campa på över 4000 meters höjd. Paul har precis hållit ett litet tal om hur jobbigt vi kommer tycka att det är och att vi eventuellt kommer att hata honom för att han tvingar oss att göra det. Att vi är kollektivt bakis efter gårdagens kareokekväll gör inte saken ett dugg bättre. Det blir intressant att se hur natten avlöper. 

Arequipa är en jättefin stad. Väldigt mycket fina byggnader och soligt och fint varje dag. 360 soldagar om året är inte helt fel. Tyvärr har jag inte haft tid att utforska staden så mycket som jag hade velat. Anledningen till det är att jag har varit på en tvådagars vandringstur i Colca Canyon. Det är världens näst djupaste canyon och något av det vackraste jag sett. Den första dagen vandrade vi ner till botten där det fanns en liten oas med ett hostel där vi sov. Dag två gick vi upp svintidigt för att hinna hika upp igen innan  det blev outhärdligt varmt. Morgonsolen på de omgivande bergen var obeskrivligt vackert. Nästan så fint att man glömde hur extremt jobbig vandringen var. Men bara nästan. Tre timmar brant uppför innan frukost på 3500 meters höjd är definitivt en prövning. Dock väldigt bra träning inför inkaleden. Har inga bilder på telefonen men ska försöka lägga upp några här när vi är framme i Cusco. 

Ni får en bild på det trötta gänget på Didingo så länge

Nasca

Igår var en helt fantastisk dag. Den började med en båtfärd ut till några öar där det fanns sjölejon, delfiner, pingviner och massor av andra sjöfåglar. Det var ingenting som imponerade på en som alldeles nyligen har varit på Galapagos men det var ändå kul att få åka lite båt. Delfinerna har jag inte sett på länge och dom kom jättenära båten. Efter det färdades vi i lite drygt en timme inåt land och befann oss plötsligt mitt i öknen. Snacka om kontraster! Det var riktig öken med enorma sanddyner och bara sand så långt ögat når. Där packade vi in oss i ett par fyrhjulsdrivna "dune buggies". Trodde på riktigt att jag skulle dö ett par gånger för dom körde inte precis försiktigt upp och ner för de massiva sanddynerna. Då och då stannade vi och åkte sandboard ner. Man tror inte att det ska vara så läskigt men jädrar vad fort det gick. Vi låg på mage på brädorna och då har man ju ansiktet väldigt nära sanden. Tur att den är mjuk att landa på. Efteråt slog vi läger bland sanddynerna. Grillade en fantastisk middag och sov ute under bar himmel. Fantastiskt! 

Idag åkte vi vidare till Nasca. Det man ska göra här är att flyga över dom gamla inristade figurerna /ufolandningsbanorna som mystiskt nog finns på flera ställen i området. Det tänker dock inte jag använda mina surt förvärvade kronor till så  har spenderat eftermiddagen vid campingens pool istället. Det var helt okej  det med!

          Raka vägen ut i ödemarken

Utkikstorn där man kunde se några av figurerna

                          Poolhäng

Lima

Har befunnit mig i Lima i lite drygt ett dygn men knappt sett någonting av staden. anledningen till det är att jag känner mig lite febrig och allmänt ur form. Det är inget allvarligt men den sköna sängen på hotellrummet lockar mycket mer än upptäcktsfärder i en högljudd storstad för tillfället. Så jag bäddar ner mig bland kuddarna och samlar energi inför morgondagen istället.

Här kommer lite blandade bilder från våra dagar i Peru

Stranden i Mancora

Vägarna i öknen är raka och övergivna

Är man mitt ute i ingenstans är det bara att köra av vägen och parkera för natten

Chan Chan ruins

Kyle beundrar utsikten från toppen av berget

On top of the world!

Söndag 16/11 kl 7.45

Nu har vi rest ner längst Perus kust i ett par dagar. Jag är en dålig turist som inte gör min research ordentligt för jag hade ingen aning om att här är så torrt. Det är riktig öken med sand så långt man kan se och i stort sett ingen vegetation alls. Häftigt! Vi har campat en hel del och livet utan rinnande vatten och fungerande toaletter börjar kännas allt mer som vardag. Dessutom är det rätt mysigt att sitta runt lägerelden och grilla mashmallows mitt ute i ingenstans. 

Peru har väldigt mycket historia och vi har spenderat ett par dagar med att utforska museeum och gamla ruinstäder från århundradena efter Kristus. Visst är det intressant men jag är en så himla dålig turist när det kommer till historia. Det dröjer inte länge förr än allt börjar se likadant ut och jag får allt svårare att koncentrera mig på vad guiderna säger på sin knaggliga engelska. Men jag ska inte klaga för livet är rätt bra ändå. I fredags var vi några stycken som gick ut och drack några drinkar efter middagen. Stället var rätt öde så vi gick till den enda baren där musik hördes. Dit visade sig att det var livemusik på gång och det dröjde inte länge förr än vi var uppe på scenen och bidrog till det hela. Jenny och Bibbs briljerade på varsin panflöjt och Emma och jag gjorde dansgolvet farligt med våra imponerande salsaskills. Det hela var väldigt random men fruktansvärt roligt. Kul att jag fick lite användning av mina salsakunskaper i verkligheten också. 

Inatt campade vi på stranden i en jätteliten by. Kom fram dit ganska tidigt på eftermiddagen så hade tid att bestiga ett litet berg innan middagen. Det var ingen stor kulle men ganska brant och med lösa stenar så det var lite utmaning i alla fall. Vet inte vad det är med mig och berg men tycker det är så fruktansvärt härligt att få kämpa och svettas för att sen bli belönad med en fantastisk utsikt när man väl når toppen. Bra med lite uppvärmning inför inkaleden som börjar närma sig också. Den pärsen plus det rytmiska ljudet från vågorna 20 meter bort gjorde att jag sov otroligt gott i natt. Nu är jag laddad och redo inför huvudstaden dit vi anländer i eftermiddag. 

Mancora

Onsdag 12/11 kl 16.00

Mancora är en jättemysigt liten strandstad. Ganska turistig men med en go stämning. Att vi har havsutsikt från tältet och pool på campingen skdar ju inte heller. Dom flesta andra gick upp tidigt imorse för att åka till en strand i närheten där man kan snorkla med sköldpaddor. Jag kände dock att jag uppfyllde min månatliga dos av både snorkling och sköldpaddor på galapagos så stannade hemma. Gick en två timmars power walk längs stranden istället. Ibland är det skönt att ha lite tid att bara vara själv och idag var en sån dag. Väldigt skönt att få röra lite på benen också efter många långa dagar på vägarna. 

När folket kom tillbaka gick jag och resten av min matlagningsgrupp till marknaden. Imorgon är det vår tur att stå  för maten. Har alltid gillat marknader och det är extra kul när man faktiskt har anledning att köpa massa grejer. 

Resten av dagen har vi bara slappat på stranden. Vattnet är behagligt, och det finns kokosnötsdrinkar och gott om surfkillar att spana på så vi klagar inte.

Lägger upp lite suddiga mobilbilder från dagen:  

Cuenca

Har spenderat dagen med att vandra omkring har i gamla stan i Cuenca. Det finns hur manga marknader och gamla kyrkor som helst att titta pa. Dagens hojdpunkt var hattmuseet dar vi fick guidning av en mycket entusiastisk hattmakare. Tidigt imorgon lamnar vi staden for att aka vidare mot Peru. Forsta stoppet dar blir stranden. Mitt mal ar att forsoka jamna ut shortsbrannan som jag har fatt dras med anda sen galapagos. Vi far se hur det gar!

Får jag lov att presentera: Didingo!

 Jenny och Emma är exalterade över den stundande djungeln

Reseledaren Paul också

Några av invånarna i grannbyn

Grabbarna gör sig redo för djungelbröllop

Kärlek på en tallrik

Ett av Banos många vattenfall

Gungar lite

Benny kastar sig från en bro

Jane, jag och Amber i våra canyoning-outfits

Första abseilingen

Guiden släppte mig så att jag fick falla fritt ner i vattenfallet. Det kändes i magen!

Den ena guiden utför typexemplet på en "photobomb"

Banos

Söndag 9/11 kl. 14.30

Ecuadors äventyrshuvudstad var en succé. Sov där i tre nätter och hade därmed två hela dagar att äventyra på. Första dagen var det canyoning som gällde. Det går ut på att på olika sätt ta sig fram längs en flod som är omgiven av höga klippväggar. Vi var utrustade med våtdräkt, flytväst och hjälm och fick klättra, simma, ziplina, abselia och ibland helt enkelt hoppa ner för vattenfallen. Jag hade galet roligt och det var kul att få känna lite adrenalin i kroppen igen. Ska försöka lägga upp lite bilder här sen. 

Som alla äventyrshuvudstäder har Banos ett ganska bra uteliv. Det måste vi ju såklart också prova så på fredagskvällen packade hela gänget in sig på ett lastbilsflak och åkte in till stan. Det var första riktiga utekvällen för mig i Sydamerika och en riktigt lyckad en. Massor av dans och färgglada drinkar.  Alla är överens om att det var en svårslagen kväll. 

På lördagen tog vi sovmorgon och vaknade till doften av nygräddade pannkakor. Det var allas vår favoritchaufför Kyle som hade gått upp tidigt och stökat i köket. Precis vad vi behövde! När vi vaknat till någorlunda begav vi oss in till Banos igen på upptäcktsfärd. Bland annat åkte vi upp till toppen av ett berg där utsikten var helt makalös. Dom som kände sig modiga hoppar sedan från en bro. Innan vi gick dit hade jag bestämt mig för att göra det men sen när jag väl stod där på bron klarade jag det inte. Det är inte ett riktigt bungy jump utan ett ganska stumt rep som man liksom swingar ut och sen in under bron i. Ska lägga upp bilder på när dom andra gör det sen. 

Nu sitter vi på Didingo igen. Ännu en lång dag på vägarna. Den här gången med siktet inställt på Cuenca. Jag fördriver tiden med att gå igenom bilder, lyssna på musik och titta på utsikten. Det här landet är så fantastiskt vackert! Höga berg precis överallt och jättevacker natur.

Idag är det den nionde november. Helt sjukt att det är november över huvud taget och ännu sjukare att jag redan har varit här i en månad. Tala om att tiden går fort när man har roligt!! 

Amazonas

Torsdag 6/11 kl 11

Dagarna i djungeln har passerat med väldig fart. På vägen dit campade vi på en vanlig camping. Sen sov vi i tält vid djungelbyn som vi hälsade på i tre nätter. Det var ett ganska stort projekt att komma dit. Först massor av timmar på vägen och sen drygt två timmar i en typ av stora motordrivna kanoter längs en sv amazonasflodens förgreningar rakt in i djungeln. Det är nog den mest avlägsna plats jag någonsin varit på. Dom hade solceller för att kunna driva ett par lampor och ett kylskåp men det var de enda moderna  bekvämligheter som fanns. Det innebär  ingen av oss har haft en ordentlig dusch på fem dagar och att de flesta har haft samma kläder sen dess. Vi har badat i floden men där var vattnet så brunt så det blev vi nog inte ett dugg fräschare av. 

Byborna visade oss sin lilla del av Amazonas. Vi gick på vandringar i djungeln, både i dagsljus och i mörkret. Vi var alldeles för stökiga för att få se några stora djur men ormar, spindlar och annat smått fanns det gott om. Vi fick lära oss att kasta spjut, blåsa blåsrör och klättra i träd, spelade fotboll mot kidsen i grannbyn, och åt fantastiska trerättersmål till både lunch och middag. Det var något oväntat! Sista dagen tog vi kanoterna ytterligare två timmar in i djungeln till nästa grannby. Dom iscensatte ett traditionellt bröllop för oss. Det inkluderade mässande sånger och enformig dans följt av storskaligt färgkrig. Färgen var helt enkelt fruktköttet från en taggig frukt som vi kladdade ner varandra  med. Överdriver inte när jag säger att alla var helt nerkladdade med röd färg. Vi såg inte kloka ut och det var länge sen jag skrattade så mycket. Efter det var det dags för själva ceremonin. Jag fick den stora äran att gifta mig med en av djungelpojkarna. Han var intrycken dag äldre en 17 så tror inte att det är lagligt hållbart. Tur det, för fulare bröllopsfoton får man leta efter.

Sitter på vår kär truck didingo och skriver det här. Om några timmar är vi framme i Banos där vi ska stanna några dagar. Där är det tält som gäller igen men vi har blivit lovade riktiga duschar med varmt vatten. Det ser jag fram emot! Har jag tur hittar jag till och med wifi så att jag kan posta det här och kolla Facebook.