Tack och hej!

Ser att det är lite folk som har varit inne här och kikat de senaste dagarna trots att jag har varit hemma i mer än en vecka nu. Det här är ju en reseblogg och tyvärr för er, och för mig också, så är den enda resan jag kommer göra på ett bra tag framöver den mellan kantorsgatan och Ultuna.

Den här resan har överträffat alla förväntningar. Jag har haft det hur bra som helst och sett och gjort mer än jag någonsin hade vågat hoppas på. För att inte tala om alla fantastiska, underbara och märkliga människor jag har träffat och lärt känna.  Men nu är som sagt det roliga slut och bloggen kommer därmed att gå i ide fram tills nästa äventyr börjar.

Jag vet att ni gillar mina bilder ;) Tänkte läga upp ett par stycken på undertecknad som avslutning men kunde inte välja (har ju samlat på mig en hel del att välja bland!) så det blev ett helt gäng.

Byron Bay

Brisbane

En buss

Little Lagoon

Karijini National Park

Karijini National Park

Queenstown

Queenstown

Coffs Harbour

Gili Trawangan

Sydney

Coffs Harbour

Queenstown

Queenstown

Jag är hemma!!

Flygresan gick hur bra som helst. Jag sov under väldigt stora delar av den och led därför nästan inte alls under gårdagen när jag försökte ställa tillbaka kroppsrytmen till sverigetid. Vaknade för en timme sen vilket är lite tidigare än vad som är idealt men inte allt för illa.
Gjorde inget speciellt under resten av dagen. Njöt i fulla drag av svensk mat, tvättade och spenderade kvalitetstid med Ture. Kan inte ens beskriva känslan i kroppen när jag hälsade på honom på köksgolvet. Tror det kallas lycka.

Nu när det här äventyret är över är det dags att rikta siktet framåt mot nästa. Tänkte att jag ska ta mig till kantorn idag och se hur korridoren verkar. Spännande ju!

Innan jag tar min backpack och åker tillbaka till Asien måste jag lära mig att äta med pinnar. Utkämpade just en hård strid mot en nudelsoppa här på KL international airport. Är inte säker på vem som vann...

Update

Abu Dhabi ligger på arabiska halvön och är huvudstad i förenade arabemiraten. Där ser man. Man lär sig nått nytt varje dag. Mina roomies från i natt var ganska säkra på att det låg i Dubai, men dom hade ju uppenbarligen ingen aning. Dubai är inget land utan en annan stad i förenade arabemiraten, som vi alla vet (tack Wikipedia)

Åååå, åka pendeltåg

Fråga mig inte varför jag är valen. Behövde gå upp och kissa och kunde inte somna om igen. Tror visst att jag är lite excited över det här med att åka hem trots allt.

Åkte pendeltåg ut till grottan igår och observerade att alla tåg hade två vagnar bara för kvinnor. For a worry free journey var sloganen för dom. Det är ett muslimskt land trots allt. Självklart är dessa kvinnovagnar märkta med rosa.

Malaysiskt bildbomb

KLs mest kända landmärke. Petrona twin towers

Fick syn på lite ögongodis i form av manliga simhoppare så stannade till framför storbildsskärmen  som visade  OS. Intresset från KLs övriga befolkning var ganska svalt som ni ser

Cool fontän utanför en av shoppinggalleriorna. Den ändrar färg och sprutar olika mycket vatten och grejor

Batu Caves. Är det bara jag som tycker att statyn är lite väl mycket?

Bra utsikt från ingången till grottan.

En av alla apor.

Den här apan bor faktiskt på Bali, men tyckte den var så söt med den ammande ungen så  bilden fick vara  med här i alla fall.

Om man går in på en bakgata är alla väggar täckta av luftkonditioneringsapparater. Sa jag att det är varmt här?

Nöjesfält inne i en galleria. Komplett med berg- och dalbana och allt.

Sista natten

Det är lika bra att jag erkänner på en gång. Jag har syndat. Försökte verkligen att stå emot frestelsen men det gick inte. Synden består av shopping. Jag har haft problem med att stänga min backpack enda sedan jag åkte hemifrån. Problemet har bara blivit värre och värre dessutom. Men nu lyckades jag övertala mig själv att jag kommer ha massor av plats över imorgon när jag kan slänga handduken och balsamen mm. Det tyckte jag befogade några inköp och sen när jag väl hade kommit igång kunde jag inte behärska mig själv. Mitt enda försvar är att shoppingen här är superb. Det finns hur många gallerior som helst. Jag har tappat räkningen på hur många jag har varit inne i idag. Och dessutom är dom ENORMA. De flesta är på sju våningar eller mer och är uppdelade i flera flyglar. Ett av dom har till och med en nöjespark i sig. Och allt detta mitt i stadskärnan. Dessutom är det bra mycket billigare än hemma. Bävar inför packningen imorgon bitti. 

Förutom att shoppa loss har jag också hunnit besöka Batu Caves idag. Grottan som är öppen för allmänheten har ett gammalt hinduiskt tempel i sig. Det var som att vara i Indien för en förmiddag. Komplett med indier och allt. Malaysia är ju annars muslimskt till största delen. Jag tyckte dock det mest intressanta med stället var alla apor. Att vara kulturell ligger inte riktigt för mig.

Sitter i sängen nu och har precis gjort mig i ordning för att gå och lägga mig. Det är sista natten på hostel för ett bra tag framöver. Det är ändå något speciellt med hostel och om jag känner mig själv rätt kommer jag säkerligen att sakna till och med det när jag sitter i mitt gråa studentrum i höst. Det är nog tur för mig att jag ska bo i korridor. Annars hade jag nog fått abstinens-besvär av att inte ha några främlingar nära inpå mig.

Jag har en lång dag framför mig imorgon. Checkar ut härifrån vis 10-tiden och sen går inte planet förr än kl 20.00. Efter det har jagen 20-timmars flygresa att se fram emot. Tur för mig att jag är en sån rutinerad backpacker nu för tiden. 20 timmars resande med två mellanlandningar känns som en piece of cake. Kommer vara hemma innan jag vet ordet av. Ska mellanlanda i Abu Dhabi och Berlin. Berlin har jag hyfsat koll på men var ligger Abu Dhabi? Känns som att det är nånstans i mellanöstern men jag har ingen aning om vilket land det är i? För det är väl en stad och inget land? Frågan är om jag behöver veta? Kanske ska ta och googla lite snabbt.

Kanske postar lite fler visdomsord imorgon under dagen. Annars hörs och syns vi snart i Sverige!

Hemmakänslor

Vet att jag brukar säga att jag inte längtar hem men satt och tänkte på min älskade vovve alldeles nyss och kom på att det gör jag visst det. Saknar ihjäl mig efter honom. Valde en bild av skönheten som bakgrundsbild till datorn men det hjälpte inte så mycket. På onsdag ska jag pussa på honom heeela dagen!
Nu när jag har börjat kommer jag på massa saker som jag saknar. De flesta kretsar kring mat. Tänk klyftpotatis med havssalt på. Tänk squashbröd med leverpastej och gurka, filmjölk, hembakta kakor, knäckebröd, kaviar. Det kanske inte blir så tokigt att komma hem ändå. Bara en sån sak som att andas sverigeluft ska bli härligt. Jag vill cykla, springa på folk jag känner på stan och vandra runt på gågatan. Framför allt vill jag slippa bära runt med allt jag äger på ryggen och ha en riktig garderob full med kläder. Vilken lyx! Sverige, here I come!

Kuala lumpur

Knallade runt stan i mina coverse igår. Vet inte hur långt jag gick men fötterna protesterade en hel del mot kvällen. Vet inte riktigt hur jag ska sammanfatta KL. Det är stort och bullrigt. Väldigt modernt på sina ställen och påfallande icke-modernt på andra. Trevligt att se fler lokalinvånare än turister för en gångs skull. Jag föll tyvärr för frestelsen och shoppade lite igår. Utrymmesproblemet i väskan är överhängande. Men det är rätt roligt att förhandla med försäljarna på marknaden och försöka få till ett bra pris.
Värmen, avgaserna och luftfuktigheten här är lite väl mycket om man är en lantis från Norden. På Bali kunde man i alla fall svalka av sig i havet. Tack Gud för ac säger jag bara.
Jag har aldrig i mitt liv varit så nära ekvatorn förut och blev helt fascinerad igår när jag insåg att det typ inte finns några skuggor här mitt på dagen. Solen är rakt över huvudet på en. Coolt ju!

Bali airport

Kan inte fatta att jag precis kollade väderrapporten för Uppsala. Ska ju tydligen vara tillbaka där på onsdag. Hur sjukt? Känns helt ärligt ganska surrealistiskt att jag bara har några dagar kvar av resan och att jag ska vara tillbaka i min egen säng i flickrummet väldigt snart. Är inte så entusiastisk dock. Klart att det ska bli skönt art komma hem och träffa alla saknade. Men vill köpa vårrullar i gatustånd, duscha i kallvatten och förklara för varenda människa jag möter varför jag är singel ett tag till. Tycker det är ganska roligt. Asien har varit väldigt intressant så här långt och det blir definitivt ett återbesök för mig snart. Finns så sjukt mycket att se här.

Jag sitter på Balis flygplats och skriver. Indonesien fortsätter att leverera långt bättre internet än Australien och nya Zeeland nånsin hade. Flyget mot kuala lumpur går om en och en halv timme. Jag har varit här löjligt länge redan eftersom jag inte ville chansa med den hektiska trafiken här på ön och tog en buss tidigare än jag egentligen behövde. Underhåller mig med att äta så länge.

I början av Tinas och min backpacker-karriär fick vi rådet att unna oss en massage en gång i månaden för att inte slita ut oss med allt bärande av väskor. Vi skrattade bara åt det eftersom det var så oprioriterat i våra tighta budgetar som det bara kan bli. Här är dock prissituationen lite annorlunda så imorse tyckte jag att det var dags. En timmes helkroppsmassage för 50kr var definitivt värt!

Ubud

Har lämnat gili trawangan och tagit mig till ubud. Resan hit tog ett par långa timmar på en trång båt följd av ett par ännu längre timmar i en minibuss. Saknar gili T litegrann. Det är verkligen en jättevacker plats. Träffade många coola personligheter där också. Indoneserna är väldigt vänliga hela tiden och nyfikna på europeiska kulturer. Jag hade bland annat svenskakurs med killen som sålde grillade majskolvar varje kväll.

Som ni vet tog jag även mitt dykcert där. Två dagars dykning i poolen följt av två dagar i havet. Vattnet är kristallklart och 28 grader varmt så det finns inte mycket att klaga på. Gillade verkligen att dyka de första gångerna jag gjorde det och det blir bara roligare och roligare ju fler gånger jag gör det. Så ett nytt tillskott till min växande bucket list är att nån gång jobba på ett dykcenter i några månader och bli dive master.

Sitter på min iPod nu men lägger ändå upp några bilder åt er. Dom braiga bilderna finns på kameran så dom får ni se nån annan gång. Det är en av stränderna på gili T, soluppgången imorse och utsikten från restaurangen jag sitter på nu.

Gili T

Jag tror att jag har hamnat i paradiset. Ön jag är på heter Gili Trawangan. Den är putteliten, det tar ca en timme att gå runt hela ön, och motortrafik är förbjuden. Främsta anledningen till att jag är här är för att ta dykcert. Har hittills haft två dagar av teori och dyk i poolen. Har hamnat i en trevlig grupp med en rolig schweizare som instruktör så det kunde inte vara bättre. Imorn ska vi dyka på riktigt vilket jag ser fram emot massor. Min hud och mina ögon är inte överförtjusta i den överklorerade poolen.
Jag bor i en egen bungalow. Det är väldigt basic utan varmvatten och utan el hälften av tiden men för mig känns det ändå superlyxigt att ha ett helt eget utrymme. Har inte sovit ensam i ett rum på över fyra månader. Inte för att det känns så ensamt då väggarna är flätade av växter. Man hör vartenda ord som sägs utanför plus ljuden från moskén ett kvarter bort. Det är ramadan och allt så det är sällan tyst där. På morgnarna vaknar jag av att grannarnas tuppar ger hals men det stör mig inte. Jag ska ju stanna här ett bra tag så jag har till och med packat upp allt jag behöver ur väska(!!!) känns mycket bra.

Lider fortfarande lite av NZ-abstinensen men det turkosblå vattnet och solskenet håller på att bota det. Håller på att jobba upp en najs bränna tills jag kommer hem igen. Helt sjukt att det bara är en och en halv vecka kvar!!

En annan observation är att internet är snabbare här än det är på de flesta platser i Australien. Det säger ganska mycket om hur kasst det är i oz.

Jag har ägnat mina två dagar här i Kuta åt att gå omkring och titta på folklivet och njuta av solen på stranden. Skillnaden mot NZ är ganska enorm så det tog ett tag för mig att vänja mig vid den dåliga luften och det ständiga bullret.  Två dagar här var ganska lagom och nu ser jag fram emot nästa äventyr som är den pyttelilla än Gili Trawangan där jag förhoppningsvis ska ta mitt dykcert. Åker buss/båt dit imorgon bitti. Tror inte att det blir nån uppdatering därifrån. Det finns inte ens bilar på ön så har svårt att tänka mig att dom bjuder på WiFi. Ni får tåla er tills jag kommer tillbaka till Bali igen i mitten på nästa vecka.

Kuta Beach. Under förmiddagen täcktes himlen av bulliga moln. Det var nog tur för mig och min bleknande hy.

Taaadaaam! Ännu en solnedgång

Kuta

Jag är framme i Kuta, Bali! Klockan är f
Halv ett på natten här dvs. halv fem på morgonen i nz. Tur för mig att jag har sovit hela dagen på planen annars hade jag nog svimmat av trötthet nu. Det lilla jag har sett av Bali så här långt ser ut precis som jag hade tänkt mig att Asien ska se ut. Trånga, överbefolkade gator fulla av mopedister med andra ord. Är taggad på att gå ut och utforska imorgon så ska krypa till sängs nu.

Kia ora!

Sista natten i nz har passerat och Emma och jag håller som bäst på att packa ihop våra pinaler för att åka till flygplatsen. Emma ska till Fiji så vi är inte på samma flyg men våra flyg lyfter nästan samtidigt. Together til the bitter end, som vi uttrycker det. Lite lustigt att det slumpade sig så. Det är inte utan att det känns lite (eller ganska jättemycket!) vemodigt att lämna detta fantastiska land och alla underbara minnen som jag har härifrån.

On the dock by the bay

Vädret fortsätter att leverera och vi har ägnat vår sista dag i Wellington åt att vandra längst vattnet till Weta Caves. Weta Caves levererade tyvärr inte alls. Det är en filmstudio där dom gjorde alla specialeffekter till lord of the rings och avatar mm. Men rundturen där var inte det minsta intressant så det är ju tur att den två timmar långa promenaden dit var njutbar. Vi sitter nere vid hamnen och njuter av solen nu och har inga planer på att göra något annat på flera timmar. Superskönt är det!

Man har mycket tid att fundera när man sitter av så många timmar på bussen som vi gör här nere. En av de senaste insikterna är att Nya Zeeland är allmänt bra för själen. Bara att vara här är som balsam för sinnet. Inte för att jag var speciellt bekymrad innan jag kom hit heller...
För övrigt har jag blivit diagnostiserad av en medpassagerare. Han tror att jag har en överaktiv sömngen. Det kan det nog ligga någonting i för antalet timmar som jag sover bort på de där bussarna är ganska imponerande.

Kaikoura II

Under en av dagarna i Kaikoura åkte vi ut med några fiskare i deras båt. Tanken var att vi skulle fiska men vädret var ganska värdelöst och ingenting nappade så vi gav upp ganska snart. Vi hann däremot tömma deras kräftburar och fick med oss tre havskräftor därifrån. Den största av dom var förmodligen över 70 år och räckte till en rejäl måltid åt alla tre av oss. De avnjöts med vitt vin och pommes frites. Riktigt gott och med tanke på att en sån stor havskräfta är värd över hundra dollar här är det det lyxigaste jag har ätit på väldigt länge. Dagens roligaste var dock när vi fick upp en ganska stor bläckfisk i en av burarna och fiskesnubben kastar den på Emma så att den suger sig fast på hennes rumpa. Emma har en tendens att skrika ganska mycket och ljudet hon uppbringade då hördes säkerligen hela vägen till Australien.

Jag posar med den stora och den lilla kräftan

 Jag hann även med att gå en långpromenad längs kusten i Kaikoura för att titta på alla sälar som finns där. Helt otroligt vad oskygga dom är. De ligger och vilar i princip mitt på gångvägar och under bänkar med mera. Tur för dom att alla turister verkar behandla dom väldigt respektfullt.

Igår gick färden vidare och jag är nu tillbaka på nordön. Närmare bestämt i Wellington. Av alla dom som vi har träffat under vägen är det bara Emma och jag kvar nu. Alla andra har droppat av längs vägen eller redan lämnat landet. Det känns lite vemodigt och att vi är nära resans slut är väldigt påtagligt hela tiden.
Vi har spenderat denna fantastiskt vackra dag inne på Te Papa. Det är Nya Zeelands naturhistoriska riksmuseum. Dom har verkligen lyckats bra med det och har många jättebra utställningar. Dom som handlar om artdiversiteten och miljön här får mig att längta tillbaka till profillektionerna i gymnasiet lite grann. 


Nu är det fredagskväll men jag har inga exalterande planer över huvud taget. Sitter i biblioteket nu och ska strax dra mig tillbaka mot hostlet. Livet har varit ganska hektiskt på sistone så det ska bli skönt med en lugn kväll.

Kaikoura

Skrev det här inlägget för ett par dagar sedan men har inte kunnat posta det förr än nu.

Nu har jag inte bloggat på ett par dagar. Har under tiden hunnit ta mig enda upp till Kaikoura. Under de sista dagarna i Queenstown ägnade jag mig bland annat åt att bli totalkrossad i frisbeegolf, göra ett besök i chokladhimmelriket och festa loss ordentligt en sista gång. Jag måste säga att jag verkligen gillade det stället och att det var lite vemodigt att lämna det.

I lördags var det återigen dags att packa in alla väskor i bussen och åka vidare. Från Queenstown åkte vi norrut till Nya Zeelands högsta berg, Mt Cook. Vi spenderade inte så lång tid i nationalparken men en eftermiddag räckte för att hinna gå en promenad till bergets fot och en glaciär som finns där. Det var första gången jag såg en glaciär på riktigt så det var rätt coolt. Isen är så blå att det nästan ser fejkat ut. Under den drygt två timmar långa promenaden såg vi en rejäl lavin och hörde två andra. I den vi såg måste snön ha fallit drygt en kilometer rakt ner att döma av bergets storlek. De andra två var på andra sidan av bergen så dom såg vi inte men de mullrade rätt rejält så antagligen var de inte så små heller. Enligt Marks guidebok ska man absolut inte fortsätta gå efter ett speciellt ställe där det finns en infoskylt om glaciärerna och lavinrisken. Men vi läste inte skylten och kollade inte guideboken förr än efteråt så ska kanske vara tacksam för att jag fortfarande lever.

Det fanns ett par lagom ostabila broar som vi var tvungna att ta oss över

Det blåa som är täckt av grus vid bergets fot är glaciären

I söndags lämnade vi Mt Cook och for vidare norrut. Ett stopp på vägen var Tekapo. Jag och Mark gav oss på att bestiga ännu ett berg medan de flesta andra slappade i spa poolen. Ångrar inte det en sekund för utsikten där uppifrån var magnifik. Nästan 360 grader av snöklädda berg och en sjö med kristallblått vatten. Den efterföljande natten bodde vi på en fårfarm mitt ute i ingenstans. Jättemysigt ställe och en trevlig kväll med gemensam matlagning och sällskapsspel.

På toppen av berget Tekapo

Igår lämnade vi av Mark och Roy i Christchurch, deras resa slutar där. Gillar inte alls att säga hej då till folk som jag gillar när jag inte vet om eller när vi kommer ses igen.

Vid lunchtid kom vi fram till Kaikoura och dagens stora händelse som var en valsafari. Det speciella med Kaikoura är att dom har en enorm krater i havsbotten bara några hundra meter från land. Det uppskattas av många sälar, sjölejon, delfiner och valar som kommer hit för att äta. I vanliga fall har dom delfinflockar med upp till 500 delfiner här dagligen men igår hade tydligen delfinerna fattat ett kollektivt beslut om att emigrera ut till havs så vi såg inte en enda. Men Emma och jag ska stanna här i ett par dagar så vi hoppas på att de kommer tillbaka snart. Valarna däremot var lite mer sällskapliga. Just nu är det säsong för kaskelotvalar och vi såg hela sju stycken. De vi såg var hyffsat stora på mellan 17-22 meter. Jättehäftigt att stå där på båten och titta på dom samtidigt som man hör och ser takten de andas i. Förutom valarna såg vi massor av albatrosser vilket såklart också var ascoolt.  Definitivt en minnesvärd upplevelse.

Det var väldigt svårt att fånga känslan av whale watchingen på bild men det här  är i alla fall en av stjärtfenorna

                                     

Mmmmm

Omfamnar chokladälskaren i mig med en eftermiddagsfika på chokladcafet.

Queenstown Hill

Älskar det här stället! Som vanligt har vi tur med vädret, strålande sol gör omgivningarna med sjön och de snöklädda bergen ännu vackrare. Idag har vi bestigit ännu ett berg. Det är meningen att promenaden uppför Gueenstown Hill ska ta 1,5-2timmar. Men vi kände ett starkt behov av att stanna för fotografering ungefär var hundrade meter så det tog lite drygt tre timmar för oss att komma ner igen. Utsikten var minst lika bra som gårdagens men det var inga andra människor uppe på toppen så den här upplevelsen var ännu bättre.

På eftermiddagen åkte Mark och jag på en jetboating tur. Jetboaten har ett speciellt system för att suga in och spruta ut vatten som gör att den bara behöver fem centimeters djup för att kunna köra. Båtfärden gick i hög hastighet uppför en av floderna som mynnar ut i sjön. Det ingick även lite snurrande med båten och grejer. Ganska blött men riktigt roligt.

Tur för mig att det finns så många berg att bestiga här i trakterna för jag äter obefogade mängder mat nuförtiden. Efter gårdagens hajk gick vi till ett café där vi hade hört att morotskakan skulle vara legendariskt. När vi fick våra bitar levererade till bordet visade det sig att dom inte bara var legendariskt goda utan också legendariskt stora. Min bit hade förmodligen räckt till att mätta en afrikansk by i en hel vecka. Idag tyckte vi att vi förtjänade något gott efter den krävande vandringen och gick till Fergburger för att äta middag. Fergburger är tydligen ett måste här i QT så det måste ju provas någon gång. Burgaren var en av de bättre i mitt liv men tyvärr var den också massiv. Nu, en halvtimme senare, ligger jag i min säng och lider av en massiv matkoma. Dom där burgarna är inte att leka med!

Hostlet vi bor på är väldigt fullbokat för tillfället eftersom det är mitt i skidsäsongen här nere. Därför var vi tvungna att checka ut från vårt gemensamma sex-bäddsrum i morse och checka in i varsitt rum fullt med främlingar. Måste säga att det är lite ovant att inte ha Emma i sängen bredvid (eller samma säng, det har hänt det med…) helt plötsligt. Delar rum med fem okända grabbar istället. Inte alls lika roligt. 

Ignorera min fula grimas och titta på den vackra bakgrunden istället

Är det någon som har tröttnat på alla utsiktsbilder än?

Back in QT

Gårdagen var i stort sett en enda lång dag på bussen. Vi stannade dock vid en strand bebodd av sjölejon. Dom brydde sig inte ett dugg om att tio turister stirrade på dom men kamerorna i högsta hugg så vi kunde komma riktigt nära. Jättehäfitgt!

Idag tog vi en ordentlig sovmorgon. Det känns att kroppen behöver sova ut ibland när man har varit på språng så pass lång tid som vi har. Det är faktiskt riktigt skönt att stanna på samma ställe så pass länge som jag gör här. Totalt kommer jag att sova i Queenstown i sju nätter vilket är den längsta perioden på samma ställe sen jag åkte hemifrån för drygt tre månader sedan.

Under eftermiddagen besteg vi  berget här i Queenstown. Stigningen upp till toppen är ganska krävande men utsikten där uppifrån är magnifik så det är väl värt det. Dom andra gjorde nånting som kallas för luge där uppe. Det är typ som små go carts som man kör i en bana ner för en backe. Jag var dock inte så sugen på det men tog mitt jobb som fotograf på största allvar.

Emma, Roy, Mark och Bev

Nya Zeeland - Australien 1 - 0

Nya Zeelanändska hostel förtjänar lite cred för att dom har insett att dom faktiskt har vinter i det här landet. Till skillnad från i Australien får man alltid ett riktigt täcke i sängen istället för bara ett lakan, rummen har element och väggarna isolering. Varmt och gosigt på nätterna med andra ord! Dessutom är köken utrustade med riktiga diskborstar istället för svampar och oftast finns det till och med vattenglas och inte bara muggar att dricka ur. Ännu en anledning till att älska Nya Zeeland!

När jag blir stor...

... ska jag bli veterinär!!! Antagningsbeskedet kom för några dagar sedan och jag har en plats på SLU till hösten. Nackdelen med det är att jag måste åka hem... Flygpriserna hade ändrats lite se jag kollade senast så bestämde mig för att stanna ett par dagar i Kuala Lumpur istället för Singapore på hemvägen. Lämnar Bali den 11/8, flyger från Kula Lumpur den 14/8 och landar på Arlanda morgonen den 15/8. Tur att jag är sjukt taggad på att prova på studenlivet, annars hade jag nog varit deprimerad över att behöva åka tillbaka hem nu.

Milford Sound

Jag har spenderat de senaste dagarna i Queenstown. Jag skulle säga att det är Nya Zeelands motsvarighets till Australiens Cairns. Det är en av de större städerna men stan är ändå ganska liten. De få lokalinvånare som faktiskt finns här lever på turism och dom flesta av turisterna spenderar det mesta av sin tid på att festa. Skillnaden är att Carins ar korallrevet och Queenstown har sina berg. Det ligger jättefint vid en spegelblank sjö som är omgiven av berg. Jag har spenderat tre nätter där så här långt och är (som alla andra backpackers) mycket förtjust i stället. Igår lämnade vi dock stan för att spendera ett par dagar nere i Nya Zeelands sydligaste delar. Gårdagens höjdpunkt var en kryssning genom Milford Sound. Det är en fjord som är NZs mest besökta turistmål. Tyvärr är det också en av de regnigaste platserna i landet. Vi hade dock tur och blev inte regnade på men det var gott om moln igår så vi såg inte så mycket av det spektakulära landskapet som folk påstår ska finnas där.

Nu är vi i Invercargill. En av våra guider berätta för oss att en va de bästa sakerna med det här stället är att hostlet vi bor på har fenomenalt bra tvättmaskiner. Det säger en del om hur exalterande det är. Min eftermiddag har bestått av ett besök på det lokala museet slash konstgallerian slash zoot. Det var en intressant kombination av lite allt möjligt. En mycket uppskattad sak som gruppen på bussen har börjat med på senaste tiden är att laga mat tillsammans. Efter att ha rest omkring och levt på bönor de senaste tre månaderna är det en mycket välkommen variation i min diet att äta något nytt vare kväll. Mycket roligare är det också när man inte behöver laga och diska allt själv. Ikväll lyxar vi till det lite med lammgryta och äppelpaj. Mumma!

Bev, Emma och jag under fredagens improviserade utgång. Notera gärna att all min bränna inte har försvunnit än.  Det är bra för självförtroendet att fotas tillsammans med bleka britter

Har hunnit med ett besök på en isbar. Det är redan rätt kallt här nere som det är så man kan ju undra varför vi betalade pengar för att bli ännu kallare. Kul hade vi i alla fall.

Milford Sound. Bilden är tagen när molntäcket lättade något. Under större delen  av dagen såg man bara de understa 30 meterna av bergen.

Såg hundratals vattenfall under dagen. Antar att allt regnvatten måste ta vägen någonstans 

Bilden är tagen fem minuter efter att en kille som jobbar på båten lurade ut oss på fördäck precis när vi åkte under ett vattenfall och både Emma och jag blev nersprejade av iskallt vatten. Vi tycks dock vara ganska glada ändå.

Sälar

Fler moln

.