Jakarta airport

Idag styr jag och min ständiga partner in crime kosan västerut, mot Indonesiens största ö Sumatra. Flyget dit går via huvudstaden Jakarta och det är där vi befinner oss nu. Vi tyckte Balis inrikesterminal var aningens märkligt uppbyggd men den här är ännu konstigare. Den är liksom utomhus. Vi sitter under tak men det finns inga väggar på större delen av terminalen så man får fri utsikt mot dom små trädgårdarna mellan gaterna.  Det är ingen dålig lösning. Speciellt inte som träden blommar och allt. Alldeles nyss blev vi även tvungna att ta av oss skorna innan vi fick gå in på toaletten. Nog för att jag i allmänhet är helt för att gå barfota i hem, affärer och restauranger i äkta asienstil men på en allmän toalett kändes det lite överdrivet även för mig. Tur att den var ren och fräsch iaf!

Nu hände precis nått annat väldigt intressant. Tina och jag sitter och spelar Quizkampen i vanlig ordning. Då tar, som på en given signal, plötsligt alla andra i rummet fram snacks och mat och börjar mumsa i sig. När jag säger alla menar jag verkligen ALLA. Först blir vi lite förvirrade men inser snart att klockan är 18, solen har gått ned och att det är ok för de ramadanfirande muslimerna att äta igen. Efter ett par dagar på hinduiska Bali hade vi nästan glömt att vi är i landet med störst muslimsk befolkning i världen. Det känns bra att dom har ätit och är vid sina sinnens fulla bruk lagom tills vi ska flyga dock. Häromdagen, på Lombok, hade vi en chaufför som råkade ha glömt sina skor hemma. Han ursäktade sig med att det är ramadan och att man inte är så smart när man inte har ätit på tolv timmar. Det är förvisso helt sant men det kändes inte helt betryggande när vi skulle tillbringa två timmar i äkta asiatisk rush hour med honom bakom ratten. Men det gick ju bra det med till slut!