Medan

Jag har alltid vetat att jag inte är nån storstadsmänniska och idag fick jag det bevisat ännu en gång. Medan är hetsigt, varmt, förorenat, högljutt och allmänt kaosigt. Det går inte att ta sig nånstans eftersom det för det mesta saknas både trottoarer och övergångsställ och vägarna är packade med bilar och mopeder. Om det mot förmodan skulle råka finnas en trottoar är den täckt av parkerade mopeder, byggarbetsplatser och helt randoma hål rakt ner i underjorden. Dessutom ropar lokalbefolkningen Hello Mister efter oss vart vi än går. (Fråga inte varför, jag har ingen aning.) Kaoset får mig att längta tillbaka till Padang Bais stränder, Rinjanis ödsliga bergssida och lugnet i de laoiska byarna. Efter dagens överdos av storstadspuls har vi nu övergått till att häcka på hotellrummet istället. Den enda TV-kanalen som pratar engelska är national geografic men det duger alldeles utmärkt som fredagsunderhållning för oss!